Fråga psykologenNarcissismUtmattningssyndromHögkänslighetHantera känslorADHD

Så vet du om du blir emotionellt manipulerad

13 maj, 2024 
Ebba S. Dahlman
Shutterstock/TT
Känner du ofta att du är känslomässigt ”återbetalningsskyldig” till din partner?
Då kan du vara utsatt för emotionell manipulation.
Här är checklistan som lär dig se varningssignalerna!
För att spara den här artiklen måste du vara inloggadLogga in på ditt kontoellerSkapa ett konto kostnadsfritt
Annons

Känslomässig manipulering i en relation är definitivt en varningsflagga, men kan vara ack så svår att upptäcka! Den som manipulerar är ofta väldigt charmig och skicklig på att indoktrinera sin partner i sina egna osunda behov, vilket skapar en relation i maktobalans.

Det finns ändå några beteenden som kan skvallra om att du blir/blivit utsatt för emotionell manipulering, som ofta handlar om att fördela skuld.

Amerikanska hälsomagasinet Well + Good har granskat beteendet ”guilt-tripping”, att skuldbelägga någon för personlig vinning, och rådfrågat ett antal psykologer specialiserade på relationer och trauman.

Här ger vi dig checklistan som avslöjar du om du har en känslomässigt manipulativ person i din närhet!

Vad är guilt-tripping?

Guilt-tripping är den engelska termen för den här formen känslomässig utpressning. Det är en typ av härskarteknik som bottnar i att manipulera andra människor genom att bryta ner självförtroendet och vädja till deras skuld- och ansvarskänslor; två väldigt mänskliga och starka känslor.

Annons

I mångt och mycket handlar det om att utöva makt och vagga mottagaren in i en osäkerhet, som bara den som manipulerar kan stilla.

Dr. Amelia Kelly, traumafokuserad beteendeterapeut och forskare, berättar för Well + Good att de som utövar emotionell manipulering i form av skuldbeläggning ofta själva fallit offer för det. Det kan vara en person med otrygg anknytning som tidigare känt sig maktlös i ett förhållande eller en person med stark separationsångest och rädsla för att bli övergiven.

Vanligt beteende hos narcisisster

Beteendet, att skuldbelägga sin partner genom så kallad gulit-tripping, är extremt vanligt hos narcissister. Detta eftersom det funkar som ett sätt att upprätthålla kontroll över sin partner, hävda dominans i relationen och själv slippa undan sitt ansvar.

– Narcissister är otroligt skickliga på att projicera sina egna osäkerheter eller tillkortakommanden på personer i sin närhet. Oavsett vad som flyger ur munnen på en narcissist, försök pausa och fråga dig själv vem de egentligen skuldbelägger, säger Dr. Nancy Irwin, klinisk psykolog specialiserad på trauma, till tidningen.

Annons

Vad kan hända om du utsätts för emotionell manipulation?

En person som konstant skuldbeläggs för saker hen gjort (eller oftast inte gjort) kommer till slut börja kompromissa med sin egen hälsa till förmån för den som manipulerar.

Enligt en studie från 2010, genomförd av Clinical Psychology Review, var skuldtyngda personer i större utsträckning drabbade av svår depression, ångest, tvångssyndrom (OCD) och ätstörningar.

Långvarig manipulation kan dessutom sätta djupa psykologiska spår hos den som blir utsatt; så som djupt skadad tillit, ilska i relationer, ökad känsla av maktlöshet olika svårighetsgrad av affektiva syndrom.

Gräl mellan dotter och mor
Den känslomässiga manipulationen vädjar oftast till vår medmänsklighet och vilja att ge och få kärlek, oavsett om det är med en partner, en vän eller en förälder. Det kan därför vara svårt att upptäcka om balansen blivit skev.Shutterstock/TT

Checklista: Så känner du igen emotionell manipulation

Det kan som sagt vara otroligt svårt att identifiera om man blir utsatt för emotionell manipulering. Guilt-tripping kan nämligen vara väldigt subtil för att sedan gradvis bli mer tydlig.

Annons

Enligt Dr. Kelly handlar det ofta om personer som ser världen i dikotomi (det vill säga svart eller vit, utan gråskalor) och ofta använder ett språk som bygger på ”antingen eller”-perspektiv.

Här nedan följer en checklista på beteenden och fraser, som gör dessa personer lite enklare att urskilja.

Exempel på beteenden:

  • Passivt aggressiva kommentarer om att du minsann inte har bidragit lika mycket som de har.
  • Konstanta påminnelser om alla fina saker de har gjort för dig.
  • Ofta och grundlösa anklagelser gällande ditt beteende/agerande.
  • Utövar total tystnad (”the silent treatment”) som härskarteknik.
  • Extrema svårigheter att äga sina egna misstag eller felsteg. Tar ogärna ansvar.Kastar ur sig kommentarer som sårar dig djupt, för att sedan avsäga sig allt ansvar genom att säga ”jag skojar ju bara”.
  • Otrevligt tonläge, ansiktsuttryck eller gester för att visa sitt missnöje/besvikelse.
  • Tendenser till att vara väldigt långsint och ofta påminna dig om ”felsteg” eller ”misstag” du begått, antingen på ett väldigt subtilt sätt eller väldigt dramatiskt.
  • Ska alltid trumfa dig och ”vinna” offerkoftan. Personen kan exempelvis sucka djupt och säga ”Ja, jag vet precis hur det känns”, efter att du delat med dig av något som tynger dig eller en jobbig situation.
  • Övertygar dig om att du ständigt ”står i skuld” till dem, och således behöver rättfärdiga dina beslut för dem eller be om ursäkt om du går emot deras vilja.
  • Total frånvaro på jämlikhet, givande och tagande i relationen. Det resulterar i att du alltid känner dig tvungen att ställa upp för personen i fråga, men inte är tillåten att be om/förvänta dig samma omtanke tillbaka.

Exempel på vanliga fraser:

  • ”Du är alltid/aldrig...”
  • ”Du får mig att...”
  • ”Män/kvinnor är alltid...”
  • ”Om du verkligen brydde dig om eller älskade mig...”
  • ”Jag som trodde att du var på min sida...”

Då ska du söka professionell hjälp

Kom ihåg att den här typen av manipulering är en form av psykiskt våld, som inte är förenligt med en trygg och kärleksfull relation. Psykiskt våld kan ofta te sig harmlöst i början, men förvärras med tiden.

Sök professionell hjälp om:

  • Du känner oro för din mentala eller fysiska hälsa.
  • Du märker att du fungerar sämre i vardagen och har påverkats negativt.
  • Du upptäcker att du själv börjar anamma detta manipulativa beteende.
  • Du kämpar med låg självkänsla och känner stark hopplöshet.

Vad är psykiskt våld?

Den som blir utsatt för psykisk våld i en nära relation bryts sakta ner. Med tiden blir man osäker på sig själv och verkligheten. Den misshandlande partnerns ord blir sanning och ofta börjar man tro att bråken och allt det destruktiva i relationen beror på en själv. Psykiskt våld kan till exempel innebära att personen gör en eller flera av följande saker:

  1. Säger och gör kränkande saker riktade mot dig.
  2. Anklagar dig för saker du inte gjort.
  3. Får dig att tro att det oftast är du som tycker, tänker eller gör fel i relationen.
  4. Är oförutsägbar, det som var rätt i går är fel i dag, vad du än gör är det fel.
  5. Kontrollerar och har åsikter om vad du skriver på sociala medier eller i sms.
  6. Kontrollerar dig och gör det svårare för dig att hålla kontakten med vänner och familj.
  7. Hotar att skada dig eller någon som du älskar, en person eller ett djur.
  8. Gör dig rädd med hotfulla gester eller kommentarer.
  9. Gör det svårt för dig i din vardag, till exempel gömmer saker som du behöver.
  10. Slår sönder möbler eller saker som du tycker om.
  11. Gör sig rolig på din bekostnad, förlöjligar och hånar dig.
  12. Kontrollerar hemmets ekonomi eller pressar dig på pengar.

Källa: 1177.se

Annons